-
Så där ja, Då var det första skarpa eftersöket avklarat!
Mot slutet av sista såten så gick det en liten bock upp på en av skyttarna som sköt ett, enligt skytten bra skott i bogen men bocken hoppade runt och sprang tillbaka från samma håll som han kommit när han gick ut på en myr framför skytten och han såg aldrig när bocken gick ikull eller vart den tog vägen efter att den sprungit tillbaka in i skogen.
Jag var ute med Jullan och Biffen i en annan del av denna såt, som vi gick tillsammans med Tomas som gick med spanieln Arrow medan detta hände och hade en bit kvar innan vi var klara och vi bestämde att vi skulle gå klart den del av såten som vi hade kvar och låta spåret ligga till sig lite innan jag skulle åka dit och sedan gå på med Malte.
Jag väntade in Jullan som höll på med ett drev på rådjur,.. det tredje för dagen,.. eller om det var det fjärde.... (?) nåja, oavsett vilket i ordningen så var det ännu ett av flera bra drev som hon gjorde idag och när hon sedan kom så kallade jag in och kopplade och gick tillbaka med henne och Biffen till bilen.
Körde iväg till andra sidan såten och pratade lite med skytten och utefter det han sa och utefter hur skottplats mm såg ut så beslöt jag att bara ta med mig Malte och låta honom jobba själv på detta spår eftersom jag var rätt säker på att råbocken skulle ligga en bit in i skogen.
Hämtade Malte, satte på spårhalsbandet och gick sedan med honom utmed skogskanten i träsket där bocken hade sprungit tillbaka in efter skottet och efter bara knappa 40m så såg jag tydligt att malte hade hittat något som såg ut att vara ett intressant spår som gick in till vänster från det håll vi kom. Det fanns inget blod där men skytten som såg oss från sitt torn meddelade att det såg ut att vara helt rätt så jag följde med den lilla terrierungen som gjorde som han brukar när han spårar, dvs viftade långsamt och fokuserat på svansen och tryckte ner nosen i marken och knallade iväg i lugnt och fint tempo.
Han är blott 6 månader men jag har redan hunnit med att lägga ett antal spår där det varit spårupptag med honom och han har hittills alltid lyckats ta an spåren åt rätt håll även vid helt vinkelräta upptag vare sig det är på väg, plöjd åker eller i skog så trots hans låga ålder känner jag mig rätt säker på hans förmåga men nu var det alltså första gången som han fick ta ett spår där ingen visste vart djuret hade tagit vägen efter skottet.
Han såg helt säker ut och jag bara åkte med. Han spårade ca 20-30m rätt in i skogen och sen stannade han, backade ca 2m och vinklade sedan 90grader åt höger och fortsatte sedan att spåra utmed träsket straxt innanför skogskanten istället. Inget blod syntes nu heller men han såg så säker ut så jag åkte bara med och efter ca 50m så vinklade han sakta åt vänster igen och in mot några tätningar och samtidigt började svansen gå lite mer på honom och då såg jag även att det var gott om blod i spåret och efter bara en liten bit så såg jag även bocken ligga inne bland några buskar.
Duktiga lilla "tyskunge"! Jäklar vad härlig han är! Han blev glad och viftade glatt på svansen medan han började slita bocken i strupen. Bocken låg död precis som vi trodde och skottet hade mycket riktigt tagit helt perfekt i bogen så den var död långt innan den föll där inne i tätningarna men utan en spårhund hade vi aldrig hittat den så snabbt och smidigt.
Jag har tränat Malte sedan han var riktigt liten på lagda spår och sen har han fått två chanser att göra dödsök på räv under augusti samt en gång nu i måndags på en älg och det känns verkligen fint att gå bakom honom oavsett vilken typ av spår han jobbar på och idag var det alltså dags för hans första mer riktiga eftersök och även det klarade han galant så nu vet vi att vi har fått en duktig efterträdare till våran lilla Tax som vi fick ta bort för ett och ett halvt år sedan.
Man saknar inte kon förren båset är tomt säger de och det är verkligen samma sak med eftersökshundar. Nu hör det ju till ovanligheterna att det blir eftersök på våra jakter men bara vetskapen om att man har en bra spårhund är guld värd och jag är jätteglad åt vår lilla Malte som visat att han nu är redo att börja ta sig an även lite klurigare uppdrag i framtiden.
I övrigt har vi haft två härliga jaktdagar! Igår var vi på grannmarken och Jullan gick en såt där hon hade två kortare drev på rådjur och så idag då vi var på våran egen mark och dagen började med att Jullan drev rå som gick förbi mig tre (!!) gånger varav jag hade kunnat skjuta det två gånger men då det var en liten get så lät jag den löpa vidare.
Första gången kom det på ca 30-40m från mig i lugn och sakta trav med Jullan bara ca 70m efter sig mitt i spåret och då det var ganska risigt ute på ett hygge så gick det långsamt för Jullan och hon hade som hon brukar ett helt underbart tätt och intensivt skall. Sen gick det upp mot ett par grantätningar och vinklade så gick det ner på mig igen där jag stod med bössan redo,.... och passerade lika lugnt igen men nu på bara ca 20m. Där tänkte jag att det inte är så vanligt att man får sådana chanser för en kortdrivande hund och trodde att det nu skulle bära av längre bort men icke. När geten kom ner mot den plats där jag hade kommit från en stund tidigare så kastade hon och kom sedan i full galopp tillbaka rakt mot mig! Jag som hade lagt Biffen plats under tiden som allt detta hände böjde mig sakta ner och höll för ögonen på honom då jag tänkte att detta kunde bli lite för stor retning för hans lydnad och då tvärnitade geten och stod still och glodde på mig bara 15m från mig. Så stod vi så ett par sekunder,.. jag stod blickstilla böjd över Biffen och geten stod blickstilla rakt framför mig och så glodde vi på varandra så de där sekundrarna innan hon for iväg igen förbi mig och sedan försvann bort i såten...
Vilken uplevelse! Näsan så jag svor åt att jag inte struntade i att vi ska spara getterna men,.. nä. Hon finns kvar och jag var ändå väldigt nöjd för vilket kanondrev min lilla tyska bjöd mig på där inne i skogen! :))
Sen fick Malte gå i såt nummer två där jag bara skulle gå av en mindre mark medan en annan hundförare gick en större sväng i den bortre delen av den såten. Detta var första gången som han fått vara med och gå i en såt under jakt och han sprang mest i närheten av mig men sen hade han ett litet kort drev på något som jag inte vet vad det var ca 150m innan han släppte och kom tillbaka.
Han är ju inte riktigt igång vad det gäller att jaga lös ännu men han har helt klart börjat visa stort intresse för att söka ut i markerna så med lite tid kommer snart de delarna också och han har faktiskt haft ett ca 5 min drev på rå för en tid sedan men då hade han även draghjälp av Jullan som hakade på honom när han hittade det rådjuret så det kanske inte ska räknas som ett eget jobb riktigt.
Sen efter såt två så var det då Jullan och Biffen samt Arrow som fick gå och här hade Jullan två riktigt fina drev igen och mot slutet var en av skyttarna rätt säker på att hon även jobbade på gris en bit bort så man kan säga att Jullan har varit igång fullt ut;)
Fantastiskt väder, många fina jobb av hundarna, mycket djur inne i såtarna. Förutom en rejäl mängd rådjur så hade vi ko med dubbelkalv samt grisar igång men inget som kunde skjutas utöver den bocken som Malte fick spåra då. Helt underbara jaktdagar! Det kan inte bli bättre än så här!
/PW
